Trötthet
Kvällen har kommit och maken har slutat jobbet för ett tag sen. Man kan ju tycka att när man väl är barnfri även om det är en jobbhelg så borde man vilja hitta på saker på kvällen,men som småbarnsföräldrar finns inte orken där. När barnen är borta somnar man oftast ännu tidigare än vanligt och vaknar dagen efter och tänker "shit nu sov vi bort en hel kväll".
Vi har knappt köpt några julklappar alls i år,några stycken till ungarna men inte annat. Måste väl ta och göra det antar jag. Båda kommer jobba julhelgen och vi har inget speciellt inplanerat så det är väl därför den där berömda julkänslan inte infunnit sig.
Just nu är det tomt i skallen så det här får bli ett kort inlägg
2014-12-13 @ 19:30:00
13:e Dec
Kom hem vid 6.30 imorse,vi lämnade sista filmen ganska snabbt eftersom att det var en oerhört tråkigt film.
För mig var alla mer eller mindre tråkiga även om dom gick att se. Det har alltid varit en svensk och en komedi men nu var det tre drama filmer mer eller mindre. Två av dom hade nästan samma handling,hur det var att vara gay förr och att folk dog. Båda var verlighetsbaserade så det var intressant men hade gärna velat ha någon film som man fick skratta till och inte behövde tänka så mycket.
De vi fick se var Pride,The Imitation Game (som det för övrigt stod var en thriller,men icke det) och Whiplash.
Lite besviken är jag faktiskt men får hoppas på bättre filmer nästa gång om man tar sig dit.
Skulle ha åkt till Norrsundet och hälsat på idag men armen värker så mycket att jag knappt kan smörja eller ha något långärmat på mig så jag blir hemma. Passar på att vila och tvätta när man inte har något annat för sig. Skönt att inte behöva serva barnen när man har ont och knappt kan lägga ner armen nånstans. När jag gjort förut så har det ju bara varit på ett specifikt ställe och då har man kunnat haft armen på sätt där det inte nuddat tatueringen,men nu har jag ju runt hela underarmen så det tar i oavsett hur jag gör.
Jajja..vill man vara fin får man lida pin,eller hur är det nu?!
Ska lägga mig i soffan och kika på en man och hans fruar.
Sankta lucia
Ska alldeles strax bege mig mot bilen för att hämta upp Johanna och sen blir det film hela natten lång. Vi vakar in lucia på filmstaden med över 200st andra.
Barnen åkte till mormor,om än lite senare än vad det var tänkt. Men nu är dom där iaf och kommer förmodligen hem på sön fm om mamma orkar. Inte det lättaste att ha två små vilda kottar när man är mer eller mindre sjuk. Hoppas det går bra för dom iaf.
Det var ju dags att påbörja min sleeve idag men det hanns inte med så mycket denna gång eftersom att vi planerade lite utseende och platser där motiven ska sitta. Konturerna på underarmen blev gjorda innan det var dags att säga adjö. Två av mina gamla tatueringar kommer att täckas av det nya,dels är den min allra första som var en tribal och sedan är det mitt egna namn som är på utsidan av underarmen.
Jag skojar inte om jag säger att det här gjorde ondare än en förlossning. Jag måste ha blivit gammal och tål mindre smärta för vissa gånger ville jag bara klappa till tatueraren och avsluta allt. Shit säger jag bara.
Dock kommer det bli grymt när det är klart men nu är det mest en massa kladd och svårt att se nya motiven för den som inte vet vad det är.
Nästa sittning blir 21:a januari.
När Magnus kom hem från att ha mött mamma åkte vi till Österns Pärla för att äta lite mat.
Kan inte sluta höra Elias i skallen när han sjunger sankta lucia. Han tror stenhårt att man sjunger FANTA lucia,så det är just det han gör..Lillgubben..
Nä nu kanske man borde slänga på sig lite spackel så att man inte ser ut som ett spöke imorgonbitti efter flera timmars film.
Trevlig Helg
12:e december
Liams sista luciafirande på dagis är nu över,och jag fällde en och annan tår. Självklart var Elias oerhört söt men det är något extra när ens förstfödda ska ta ett nytt kliv i livet. Jag tycker att en annan står still och aldrig åldras men när man ser på barnen så inser man att den står inte så still som man tror.
Tanken var att barnen skull till mormor idag så att jag kunde gå på luciamovie night men nu är hon lite hängig så vi får se hur det blir. Väskan får stå packad så är det bara för Mange att skjutsa iväg dom efter dagis och mellis.
Huvudvärk i flera dagar/veckor samt frossa och en enorm trötthet är det jag har att bjuda på,någon som vill ta över?
Måste äta något så att man inte är helt tom i skallen när man ska sitta och bli tatuerad. Ungefär 5tim ska jag sitta idag. Längsta jag suttit,och då kommer det ändå behövas fler gånger efteråt.
Dags att göra lite nytta
11:e dec
Torsdag och Liams lediga dag. Tanken var att vi skulle göra något tillsammans med honom men just nu är han och pappan på leklandet. Kan ju bra att få lite egen tid med en av oss ibland också.
Här sitter jag,ensam. Med för mycket utrymme att tänka på saker och ting.
Imorgon är det äntligen dags att på börja en ny tatuering. Kommer ju dock få gå med den ofärdig tills man sparat ihop nästa omgång med pengar. Men vad gör det,kommer bli så bra när den är klar.
Inte bara tatuering imorgon utan även lucia movie night med Johanna.
Ikväll blir det Big Brother finalen med erika,bäst att hämta upp henne när hon slutat jobbet så man hinner se nått.
Finns så mycket jag vill skriva just nu men eftersom att det kan göra mer skada än nytta får jag sluta här för denna gång.
Haaaade
Pappa pirat
Idag hade Liam tid hos specialistandvården,barnsidan,så det blev inte speciellt mycket sömn för min del när jag kom hem från jobbet imorse.
Börjar känna mer och mer hur sömnbristen påverkar mig när jag har jobbat natt,jag tar aldrig igen den förlorade sömnen och det börjar märkas. Men vad ska man göra när man måste jobba?
När vi bara hade Liam kunde jag sova så länge som det behövdes även om det var efter nattjobb. När Elias kom har det ändrats och jag sover endast 3-4tim efter ett nattpass. Det är alldeles för litet jag vet,och det verkar alla tycka om att påpeka. Jag har försökt att sova betydligt längre men det går inte. Somnar oftast vid 08 och brukar vakna första svängen vid 10 nånting,kan oftast somna om ett tag men vid 11-11.30 brukar jag vara pigg som att klockan skulle vara tre eller mer. Brukar försöka ligga kvar i sängen även om jag är vaken men det är sällan jag pallar det.
Ska jag jobba en eller flera nätter så sover jag aldrig på dagen innan den första natten heller. Då har man oftast varit vaken med ungarna från halv sju tiden på morgonen,hela dagen och sen hela natten.
Tillbaks till tandläkarbesöket. När vi var på 5års kontroll med honom i Uppsala så ville tandläkaren där ta avtryck på tänderna,när man får såna där silvriga manicker med gegga på som dom trycker mot tänderna. Han totalvägrade och det gick knappt att få honom till stolen. Tandläkaren var stressad och blev otålig varpå hon blev lite för hårdhänt med en av modellerna som hon skulle testa så den rev honom på läppen. Han grät och skrek och ville absolut inte vara där. Hon sa flera gånger att han måste göra avtrycken så om han inte gjorde dom där och då skulle vi bli tvugna att komma tillbaks senare.
Det fick bli så men när kallelsen kom ringde jag och frågade om han inte kunde få göra det här på hemmaplan istället. Det gick att lösa som tur var. Första gången han fick komma till dom här i stan pratade tandläkaren bara med honom och visade hur det skulle gå till,han fick prova modellerna i lugn och ro utan gegga så att han skulle veta sen när det väl var dags. Men även själva provningen var jobbig för honom. Hans mun är väldigt liten och överläppen lite tajt av ärrvävnad så minsta modellen dom har är nästan för stor för honom.
Hon sa att han kunde få dricka "modighetsdricka" när själva avtrycket skulle tas,det innebar att han fick lugnande som gjorde honom lite mer medgörlig och inte lika spänd. Han skulle minnas upplevelsen men det negativa eller jobbiga skulle utebli från minnet och vi ombads att bara prata gott om undersökningen efteråt.
Så idag var det alltså dags. Det gick bra och han blev lite lullig. När han såg flera pappor så skakade han liksom på huvudet som att han trodde att då skakade han allt på plats. Han viskade även till mig att pappa är minsann en RIKTIG pirat. Det ni.
Vi fick stanna kvar där ett tag och resten av dagen fick han inte gå ensam i trappor eller klättra nånstans.
Imorgon ska Elias få vara ledig med oss och Liam ska gå på dagis,på torsdag gör vi tvärtom. Viktigt att dom får egen tid med mamma och pappa ibland. Samt lite tid ifrån varandra för just nu är dom som fastklistrade även om det endast leder till att någon blir less och så är bråket igång.
Alla sover förutom jag,också en jobbig sak när man jobbat natt. Att man inte kan somna i tid första natten man inte jobbar.
Kika på lite serier och sen krypa till kojs.
Sjukdom
En i våran närhet är under utredning för en sjukdom,dom har konstaterat att person är sjuk men inte till vilken grad. Detta är något som jag ofta tänker på och trots en minst sagt stormig relation så känns det oerhört tragiskt och jobbigt.
Tankar på hur fort hela förloppet kommer ta och när man måste ordna större insatser finns hela tiden i huvudet. Ska man berätta något för barnen och isåfall vad säger man på bästa sätt?
Även om åldern såklart inte är den yngsta så är det hemskt att se hur en person kan förändras,även om personen är glad och visar upp ett yttre som att allt är bra.
Saker kan hända så fort i våra liv och man vet inte när det är ens egen tur. Jag kan ha en cancer som just i skrivande stund gottar sig i min kropp,min mamma kanske har något som brister inom sig om 1v eller så kanske Magnus halkar och blir förlamad. Dystert ja,men det kan faktiskt hända och man har inte en aning om när,var eller hur det sker. Alla säger att man ska ta tillvara på tiden med sina nära och kära just för att livet är så oförutsägbart,men trots det så lever vi inte efter denna regel speciellt noga. Vi bråkar,kallar varandra för saker,tar avstånd,snackar skit och lägger energi på alldeles för många onödiga saker. När tiden väl kommer och man inser att "oj den här personen kanske inte finns länge till" DÅ börjar man med skadereglering och vill göra rätt för sitt samvete. För vem vill skiljas som ovänner eller med att sista ordet var ett glåpord?
Jag har några personer i min närmaste omgivning som jag vet att jag borde prata mer med och kanske rensa luften en extra gång,men ändå tar det emot. Man vill inte erkänna att saker gör ont och börja rota i det som packats ner i livets ryggsäck. Att säga förlåt är oftast något som vi människor har svårt för,och just ett sådant ord kanske man måste säga innan det är försent och möjligheten är borta.
Att säga förlåt innebär inte att man måste trycka undan sina känslor och de ärr som man kanske fått i själen men man kan gå vidare. Glömma och förlåta är två helt olika saker. Men ändå bra att kunna göra. Jag vet att jag måste kunna godta en förlåtelse även om det tar emot för att jag enligt min åsikt har rätt att vara arg eller sårad. Men hur länge ska man behöva känna så? Jag måste säga "jag förlåter dig" och ändå kunna låta ärren vara kvar utan att det påverkar mitt nuvarande dagliga liv. Vad man varit med om har förmodligen format en till den man är idag och det kommer aldrig ändras. Dock kanske man måste lära sig att hantera sakerna på ett annant sätt allteftersom att man växer och bildar sig ett eget familjeliv.
Vet inte vad jag skriver längre,kanske låter som en massa blaj i era öron.
Kort och gott,tänk till en extra gång innan du fäller en nedlåtande kommentar för att du är arg eller är för stolt för att säga förlåt,en vacker dag kan det vara för sent och du kommer vilja göra just allt för att ha det ogjort.
Det var ett tag sen
Funderar,skriver,suddar,funderar lite till och stannar upp. Vad skriver man när det blir sådana här glapp mellan gångerna? Att skriva varenda grej som hänt,och inte hänt,är ingen idé. Att öppna upp sig totalt som man kanske egentligen vill är inte heller den bästa av idéer.
Vad vill folk läsa om? Vad vill JAG att andra ska få läsa? Hur mycket ska man dela med sig och vem skriver man egentligen för,sig själv eller läsarna?
Tredje december idag och jag ska jobba natt,andra natten av fyra denna vecka. Som tur är dom inte på rad. Är ledig tor och lör,då vankas det även en utekväll.
Jag har jobbat allt mindre på sjukhuset och ska försöka avveckla det helt. Istället har jag börjat mer på ett privat äldreboende i staden,som jag gick intro på i mars.
Där har jag träffat många trevliga nya kollegor men det är främst två stycken som jag klickar lite bättre med. Den ena är även mamma (Erika) till en av Elias bästa dagiskompisar och den andra är en tjej (Johanna) som snart flyttar hem till göteborg.
Luciamovie night är på intåg och den ska spenderas med Johanna,hoppas på bra filmer.
Barnen åker till mormor den natten eftersom att pappan ska upp och jobba den helgen.
Liam fyller snart 6år och man kan undra vart tiden tar vägen. Tycker att en annan inte åldras men ser man på barnen så inser man att åren går visst framåt. Sista luciafirandet på dagis för honom nästa vecka och han är med i kören.
Elias ska således stå på egna ben utan storebror och det kan nog vara nyttigt. Dom är ju knappt med varandra under dagistiden så det kanske inte blir någon större skillnad?!
Magnus har jobbat fm idag och är nu på julbord,vi kommer mötas i dörren i princip innan jag åker till jobbet. Det tar på ett äktenskap/förhållande/relation att inte få den här riktigt kvalitetstiden med varandra. Även om man ligger i varsin ände av soffan och halvsover/tittar på tv så är man ändå tillsammans. Förra helgen var första gången på x antal veckor som båda två var hemma.
Julfirandet kommer bli ganska tråkigt om jag får säga det själv. Maken jobbar 14-22 hela julhelgen och som dom allra flesta vet har jag min släkt i Luleå. Mamma bor i Edsbyn och kommer ev hit en sväng,eller juldagen som även är Magnus födelsedag. Har knappt köpt några julklappar heller,den där känslan infinner sig liksom inte.
Allt får bli som det blir,bara barnen är nöjda så är det bra.
Dags att ställa sig vid spisen och slava!
Vabbar
I söndags när vi var i Edsbyn hos min mamma så blev hon sjuk,fick feber och spydde. Vi snabbade oss hemåt men idag var det dags även här. Liam sa redan inatt att han hade ont i magen och genast ställde jag in mig på att få torka kräk,men inget kom och vi sov hela natten om än lite dåligt.
Precis innan jag skulle åka till jobbet imorse blev han jätte ledsen och sa att magen gjorde ont. Mange som har jobbat natt var ju tvungen att få gå och lägga sig så han kunde liksom inte ta hand om Liam. Fick ringa jobbet,få iväg Elias till dagis och sen bara vänta..Jag levde på hoppet om att det bara var magont tills för en stund sen,två kräkor. Tackarrrr!
Imorgon blir även Elias hemma eftersom att L nu har spytt och han verkligen är sjuk,då kan man ju inte släppa iväg lillen pga smittrisken även om han är frisk just nu. Bara att förlänga timmarna för varje kräka,48timmar från senaste incidenten och sen blir det dagis igen. Händer det inge mer så kan dom nog gå på torsdag eftersom att dom då ska börja kl 11 och kl 9 har timmarna gått.
Jag behöver jobba mina pass så att man får lite lön nästa månad och att vabba ger inte många kronor. Svårt att sysselsätta Elias också när han är frisk och måste vara hemma. Jaja..det löser sig..
Jobbsök mot varann
Det blir på nått sätt väldigt fel när jag söker jobb och får chansen att gå på intervju. Ponerar att jag får erbjudande om en tjänst och tackar ja till den,då kommer säkerligen Magnus få ett erbjudande också.
För det ligger ju faktiskt till så att vi vill flytta till Luleå och han söker jobb där så fort det finns något för honom att söka. Just idag har han skickat iväg två ansökningar. Så med lite tur,eller otur med tanke på mina ansökningar,får han något erbjudande som resulterar i en flytt.
Men å andra sidan så kan jag inte sitta och vänta på att han KANSKE får något jobb där uppe,jag måste ju faktiskt så länge det inte har hänt tänka att det är här vi kommer bo och leva. Det återstår att se vad som händer,men en flytt kan ju inte ske hur sent som helst med tanke på skolstart osv för barnen.
Jag som endast är timvikarie för tillfället har ju inga svårigheter med att flytta,jobb finns det där också. Men han som har en fast anställning kan ju inte bara säga upp sin tjänst för att flytta till arbetslöshet. Han MÅSTE ha jobb innan vi flyttar.
Det drar i rötterna för mig och jag vill flytta "hem".
Bra med tidsinställda inlägg så att jag kan jobba medans det kommer upp nytt här.
Jobb idag
Tillbaks till jobbet idag,dock är det enda dagen denna vecka eftersom att jag har vabbat två dagar. Men skönt att få komma iväg iallafall.
För en tid sen sökte jag en tjänst på en avdelning som jag inte trodde att jag hade någon chans på och sökte mest för att söka alla jobb jag har utbildning för. Ingen kan säga att jag inte söker jobb!
Igår fick jag ett mail om att dom vill ha mig på intervju och det var såklart väldigt roligt. Det känns som att ett arbete är sista pusselbiten som måste på plats,helst en flytt först men det verkar dröja,för att man ska känna sig som en "normal" person.
Förut var det jobb,körkort och lite annat..nu är det bara jobbet kvar.
Senare på kvällen fick jag även veta att "min" avdelning som jag jobbar på just nu kommer få en tjänst ledig,mitt i allt,och den tänker jag också söka. Som jag har väntat på att det ska bli en tjänst ledig just där,dock är det ju fler vikarier som kommer söka och hoppet om att få den är rätt långt bort då jag tror att en annan isf går före. Men men..söker gör jag och håller tummarna lite extra.
Nu är det frukostdags!
För en tid sen sökte jag en tjänst på en avdelning som jag inte trodde att jag hade någon chans på och sökte mest för att söka alla jobb jag har utbildning för. Ingen kan säga att jag inte söker jobb!
Igår fick jag ett mail om att dom vill ha mig på intervju och det var såklart väldigt roligt. Det känns som att ett arbete är sista pusselbiten som måste på plats,helst en flytt först men det verkar dröja,för att man ska känna sig som en "normal" person.
Förut var det jobb,körkort och lite annat..nu är det bara jobbet kvar.
Senare på kvällen fick jag även veta att "min" avdelning som jag jobbar på just nu kommer få en tjänst ledig,mitt i allt,och den tänker jag också söka. Som jag har väntat på att det ska bli en tjänst ledig just där,dock är det ju fler vikarier som kommer söka och hoppet om att få den är rätt långt bort då jag tror att en annan isf går före. Men men..söker gör jag och håller tummarna lite extra.
Nu är det frukostdags!
Väderomslag
Ska man skratta eller gråta för det här omväxlande vädret? Nu skiner solen och värmen är påtaglig. Det kryper inom mig att man inte är ute så fort solen skiner men det gäller ju att inte låta E köra på som vanligt idag om han ska bli frisk. Hade feber imorse men sedan dess har den varit neutral,så rent teoretiskt skulle han kunna gå på dagis imorgonbitti eftersom att det då har gått ett dygn. Dock är det lika bra att ha honom hemma en dag extra så jag kör vab även imorgon,pappan är hemma lite mer än idag så det går nog bra. Funderar på om man kanske ska åka och bada då med E för att inte bara sitta inne,och om febern inte kommit tillbaks dvs.
Man märker väldigt tydligt när barnbidraget har kommit för då är det alltid mycket föräldrar som handlar på förmiddagen och alla bunkrar upp med blöjor,tvättlappar,matburkar osv. Jag brukar handla någon dag efter att det kommit just för att slippa mycket trängsel men idag gick det bra,kan ju varit för att vi åkte så tidigt.
Maken har varit borta med jobbet innan hans skift och nu är han där och jobbar,såna dagar är trista när man inte ses på över 12timmar.
Skulle vilja baka något men vet inte vad..tips på bakverk som är lättbakat men kletigt?
Tror jag måste försöka hålla den minsta herren vaken nu,blir ingen bra kväll om han sover denna tid.
Grått ute,lugnt inne
Grått ute även idag,men hellre regn nu än mitt i högsommaren.
Hoppas på fint väder när vi ska till kolmården,inte vidare kul att gå ute i en stor djurpark när det spöregnar.
Elias feber är inte lika hög,ännu,men hänger kvar gör den. Feberyrade lite igårkväll men har sen sovit bra. Klagar mycket på magont,stackarn. Fördelen,om man får säga så,när dom är sjuka är att dom somnar tidigare på kvällen,då hinner man lite mer själv innan man somnar i soffan.
Tror vi åker till affären direkt jag har lämnat Liam på dagis,så har man det gjort och slipper dra ut lillen igen. Beundrar alla ensamstående föräldrar som alltid måste handla och dona med ett eller flera barn. Men å andra sidan blir dom nog väldigt duktiga på att multitaska och ta vara på tiden.
Måste boka lite fotvård och massage snart känner jag,tar inte bort smärtan speciellt länge men för stunden är det skönt.
På lördag ska Liam på kalas hos en kompis och på söndag ska vi ev allihopa på ett annat kalas. Hoppas ingen är sjuk då,men det ska det väl inte vara?!
För lite mer än en månad sen blev en av våra katter,Mysan,överkörd här på våran baksida och det blev en hemsk syn för mig. Som tur var kom en granne som såg alltihop och ringde på dörren. Hade varit hemskt om ingen sagt något och man istället bara sett henne där på vägen av en slump. Efter att hon dog blev den kvarvarande katten,Fisen,lite nedstämd och låg mestadels. Vi bestämde oss för att ta en ny katt från ett djurskydd i söderhamn. Hade tittat på en hona via deras hemsida och skulle åka dit för att titta på henne,kruxet blev bara att vi även hittade en annan,en hane vid namnet Killen. Vi kunde inte välja och det slutade med att båda två fick följa med oss hem.
Så nu har vi tre härliga filurer.
Köpt egen bil har jag ju också gjort,ingen dyr eller flådig men något som jag tar mig fram med. Skönt att slippa krångla med vem som skulle ha den stora bilen titt som tätt.
Dags att göra frukost
En mamma känner oftast rätt
Mycket riktigt,febern kom och den landade på 39,5 grader. Märkte på sommarfesten att han såg hängig ut i frökens knä och ville bara ha saft när det var fikadags. Inte likt honom. Kände på pannan och tyckte han var varm,fick låna dagis termometer som man håller mot pannan men den visade 36,5 och det har han inte ens i friskt tillstånd. Tog våran örontemp så fort vi kom hem och då fick man ett mer riktigt värde.
Blir således VAB för mig imorgon och på onsdag. Skulle han mot förmodan vara dålig även på tor och fre så gör det inte så mycket eftersom att pappan ändå är ledig och kan vara med honom.
Desto värre är det att det lär handlas lite imorgon och då lär jag faktiskt ta med lillen,kan ju inte direkt lämna honom hemma ensam.
Tittar på slumdog millionarie och undrar om jag kommer orka se hela filmen,har somnat nästan i slutet varje gång.
Hemsk film!
Blött
Vips så var värmen borta och ersatt med regn,fast å andra sidan är det välbehövligt att marken får en dusch med tanke på all pollen överallt.
Sommarfest på dagis idag,barnen ska sjunga in sommaren och sedan bjuder dom på fika. Desto tråkigare är att det endast är jag som kommer vara där för grabbarna. Pappan jobbar och ingen annan hade möjlighet att följa. Som tur är förstår väl inte barnen riktigt ännu att dom kan känna saknad av fler släktingar på sånahär tillställningar. Kan tänka mig att det kommer bli svårare med åren att förklara varför det inte är någon farmor,mormor,morfar osv på deras skolavslutningar eller annat.
Elias klagar över magont och visar min modersinstinkt rätt är det feber på ingående. Liam hade samma förra veckan,magont och feber i två dagar. Som vanligt infaller det när en annan har jobb inbokat,men än så länge är det inge feber så jag håller tummarna att jag kan jobba kommande tre dagar.
Många tankar som snurrar nu,känslor som inte riktigt kan placeras rätt. Ska man göra det som känns bra nu eller det som blir bäst i det långa loppet?
Vad ska man göra med sitt yrkesliv,eller snarare obefintliga yrkesliv? Ångesten över att sommaren snart är slut och likaså schemat som jag gått på börjar sakta infinna sig,känslan över att aldrig ha koll på hur mycket man får arbeta från månad till månad är något som hänger över mig. Dumt att oroa sig över det redan nu jag vet,men när pengar är en så stor del av ett vardagligt liv så måste man på nått vis säkra en inkomst.
Plugga vill jag göra,men till vad och när? Känner mig låst med tanke på att maken jobbar 5skift.
Skulle jag gå en distansutbildning måste jag kunna åka iväg på dom obligatoriska träffarna och det går inte om han tex har kvälls eller nattvecka då vi är ensamma om lämning/hämtning på dagis.
Skulle jag gå en distansutbildning måste jag kunna åka iväg på dom obligatoriska träffarna och det går inte om han tex har kvälls eller nattvecka då vi är ensamma om lämning/hämtning på dagis.
Jaja...
Mellisdags för busfröna och sen lite film tror jag,fördelen med regnväder är ju att man kan mysa ner sig i soffan dagtid.
Sommarvärmen slog till
Precis som rubriken lyder,och som säkert hela sveriges befolkning har märkt denna helg,har vi blivit överrösta av sommarvärme dessa tre dagar. Man märker hur alla lapar sol och verkligen suger åt sig av alla strålar som skiner ner på oss,tänk vad vintern gör med oss.
Jobbade 7-17 i fredags och när man klev utanför sjukhuset var det som att möta en greklandsvärme. Pappan i huset har jobbhelg och jobbar 06-18 vilket innebär att vi andra här hemma har fått sysselsätta oss själva. Igår trotsade vi faktiskt vädret en stund och gick på bio,tingeling och piratfen. Efter det åkte vi ut till pappans jobb så att barnen fick åka lite lastmaskin och efter det var vi ute på gården tills Mange kom hem på kvällen.
Idag har vi varit på ikea,ätit glass,fått min bil avsköljd,hoppat studsmatta och snart ska vi gå ut igen för en gårdsstädning.
Imorgon börjar en ny vecka igen med tre arbetsdagar för min del,och sommarfest på dagis.
Dags att kika vad barnen gör
Rätt arbetsplats
Att trivas på ett jobb är guldvärt,speciellt om man kanske känner att man har en dålig dag.
Jag är som dom allra flesta redan vet vikarie inom landstinget och jobbar på sjukhuset här i staden. Jag har ett längre tag varit på en kirurg avd som heter 112k och kommer göra min tredje sommar där i år.
Igår hade vi verkligen en bra kväll,vi kunde alla sitta tillsammans och äta middag och även lite kvällsfika. Sen beror det såklart på vilka man arbetar med,men överlag så är det en oerhört bra avdelning med skön stämning bland personalen.
Annars då..barnen sover sött och maken är med nya motorcykeln på jobbet. Klart han lär visa upp pärlan.
Bröderna bus och pappan i huset drog på musiken så fönsterna vibrerade och dansade sig svettiga medans jag fixade maten och imorgon åker dom till mormor över natten.
Vi hoppas på fint väder,eller åtminstone inte regn,så att man kanske kan åka lite tvåhjuligt bara vi två.
Undrar hur många som ser Lets dance finalen i detta nu? Jag är en av dom iaf. Ska snart se veckans avsnitt av greys anatomy,usa takt,och sedan the big bang theory och two and a half men.
Inte mycket mer att tillägga
2014-05-08
Regnet faller med jämna mellanrum,barnen har lämnats på dagis och jag ska snart åka till jobbet för ännu ett kvällspass.
Elias är mer eller mingre utan blöja hela dagarna förutom på natten och det verkar gå bra. Ingen olycka på dagis igår,skönt för honom. Inatt vaknade han och ville ta bort blöjan men vi fick förklara att då blir det blött i sängen och inge skönt att ligga där. Han dricker väldigt mycket vatten vissa nätter och i sömnen skulle han nog inte märka om det knep i blåsan. Vi har bestämt att försöka få bort dagblöjan nu i vår/sommar och nattblöjan får vi ta senare.
Dom där blöjpaketen drar mycket pengar och att se hur stolt lillen blir efter varje toa/pottbesök värmer hjärtat.
På lördag ska grabbarna åka till momor och Christer en natt. Vi vuxna ska försöka komma på något att göra som vi inte gör så ofta utan barn,blir väl käka ute och bio skulle jag kunna tänka mig. På söndag blir jag ett år äldre men inget speciellt ska göras. Kanske kan grilla om det inte regnar då också.
Ha en fortsatt bra dag allihopa
Att kunna förlåta
Klagomur
Jag känner mig som en gammal och bitter kärring som bara klagar och klagar.
Att ha värk i kroppen dagligen är inget som man vaknar till varje morgon och tänker "jippi". Stunderna när smärtan inte visar sig är stunder som man kan känna lite hopp,för att sedan tas tillbaks till verkligeheten igen.
För er som undrar var det är för smärta så finns det tyvärr inget konkret att säga. Har gått på utredning och det enda dom kan säga är att jag har något som heter "generellt smärtsyndrom" och är överrörlig. Fibromyalgi har dom sagt nej till,men har inte utretts helt för det enligt mig så det är något jag funderar på att kräva. Oavsett så är det jobbigt att ha ont och ingen direkt smärtlindring hjälper,jag måste lära mig att leva med det sa sjukgymnasten. Överrörligheten är något man kan förebygga till viss del genom att träna eller röra sig med jämna mellanrum. Risken finns att man säckar ihop som gammal om man inte bygger upp bål/rygg.
Utöver detta har jag haft problem med höften sen jag gick i högstadiet. Ingen hjälp eller svar vad det kan bero på får jag. Alla "skyller" på antingen att jag är överrörlig eller att det hör till smärtsyndromet. Jag å andra sidan tror det är ichias eller något sådant. Falsk ichias har dom iof sagt att det kan vara.
Ett jobb som undersköterska i vården som jag har just nu är inte optimalt men att hitta något annat eller komma på vad man ska plugga till är inte det lättaste. Jag är en sådan person som kör på som ett ånglok till 200% och sen kraschar jag och återhämtningen tar dubbelt så lång tid som det skulle ha gjort om man lyssnat på kroppen tidigare.
Jag biter ihop när jag har ont mer än hälften av gångerna,inget blir bättre av att andra behöver höra mig gnälla. Just därför är det många som blir förvånade när jag verkligen berättar hur det ligger till.
För tillfället är jag på jobbet,gjorde ett tidsinställt inlägg medans jag var hemma. Jobbar kväll tis-tor och sen är jag ledig till tis nästa vecka när jag ska gå intro på ett HVB hem. Jobb på kirurgen tor och fre efter det.
Åsikter?
