Vi hade en plan,en bra sådan. Nu känns det som att planen kommer göras om..men är det bra eller dåligt? Båda sakerna är något roligt,den ena grejen mer behövlig än den andra. Men den andra saken är något som vi just nu skulle behöva,men även den första saken behövs och skulle underlätta saker.

Inte lätt det där.

 

Resan till Luleå är bokad och betald av kära lillasyster,inte varje dag man blir bjuden på flyget dit och hem. Den 4/4 åker jag upp och kommer flyger hem den 8/4. Lillan ska flytta hemifrån och då vill man vara med. Ska bygga möbler och införskaffa en massa saker åt henne. Lär passa på att åka förbi mormor och morfar också,var alldeles för länge sen man träffade gammel folket.

 

Liam är hemma idag med,febern försvann ju igår men kom tillbaks inatt och på morgonen såg han mer död än levande ut.

Den lille vi har kunde inte hålla fingrarna i styr igår så han brände sig såklart på plattan. Ringde 1177 och fick rådet att lägga en liten kompress i handflatan och sätta plåster på fingrarna så att dom små blåsor som blev får hålla sig hela ett tag. Han är lika fullav energi ändå. Vi måste ha dom mest olycksdrabbade ungarna känns det som. Är det inte benbrott så är det stukade fötter,blåmärken eller brännblåsor. Nog för att alla säger att det hör till barndomen men ändå..ska man som förälder aldrig kunna pusta ut,här får man bara gå på helspänn över deras tro om att kunna flyga.

 

Manges sista dag på förmiddagsveckan idag. Sen är han ledig till nästa lördag,när det även vankas 30års fest. Jag är sjukskriven tom söndag så hela nästa vecka har jag sagt att jag kan jobba på boendet men även lagt nätter på sjukhuset. MÅSTE få ihop lite jobb resterande veckor på denna månad. Ångesten kommer krypandes.

 

Aja..nu vill Liam att jag ska se Batman med honom,som om man inte har sett den filmen x antal gånger. Vad gör man inte för dom små?!