Jag vet inte hur många gånger jag fått försvara mitt val när jag sagt att jag vill eller ska göra något nytt. Alltid är det någon som frågar VARFÖR?! Och sen kommer det en predikan om hur dumt det är,att man kommer ångra sig och att det är något som gamla sjömän eller kåkfarare har. Absolut opassande på en tjej/kvinna och framförallt så synligt som mina på armarna är.

Det skulle aldrig falla mig in att bete mig så mot en som är helt ren på huden. Självklart kan jag skoja och fråga när personen ska göra en tatuering men sen stannar det där. Jag utövar ingen slags påtryckning till att det är ett måste eller att man är dum/tråkig om man låter bli.

Så varför ska jag behöva utstå det?

Ja mina är väl rätt synliga men det är så jag vill ha det. Jag kommer fortsätta så länge jag känner att det finns motiv som passar. Näst på tur (den 12:e rättare sagt) är att jag ska påbörja en sleeve,dvs hela armen från axel till handled ska få färg. Hur långt tid det tar innan den är färdig beror på pengar,som med allt annat. Tid och pengar styr.

Nu inväntar vi dagens avsnitt av den icke juliga julkalendern och sen är det sovdags för de små.