Liam fick för sig att vakna inatt,så mellan 22.30-01.00 var skitis vaken.Mange som skulle upp kl 5 för att jobba var måttligt road men kunde till slut somna ändå..
Inte för att jag brukar gnälla om honom eller våran relation i bloggen men nu kan jag inte låta bli,och JA han har tillgång till att läsa detta så inga moralpredikningar tack!

Nog för att det här kan vara menat till alla era arbetande killar där ute.
Om man har ett barn tillsammans och nu som inatt när barnet vaknar då blir mannen sur och irriterad för att HAN måste ju minsann sova som ska upp jobba.Fine,inge fel med det.Men när mannen sen tror att det är en dans på rosor med att ta hand om ett hem,ett barn OCH vara gravid på det så blir jag less.Ber man som kvinna om hjälp med tex städning eller byte på barnet då ska det alltid knorras och dra ut på tiden tills man står och gör det själv.
Självklart har jag inget emot att ta hand om det som ska göras med tanke på att jag inte har något jobb att gå till,MEN jag tycker ändå att man kan hjälpas åt till en viss mån.
Det ÄR jobbigt att vara på tjocken med en kropp som värker titt som tätt och en tröttheten till max som kan komma närsom helst.
Just i detta nu njuter jag av grodan i magen men det finns dagar när jag är helt slut och skulle bara vilja få sova nonstop eller åtminstone få stänga in mig i sovrummet tills jag är redo att komma ut.
Liam har ingen nytta av en trött och ledsen mamma..

Jag kräver inte mycket men när männen tror att man använder sin graviditet som en ursäkt för att få mindre saker att göra så lessnar jag.
Så länge man inte varit gravid själv ska man absolut inte säga något om saken.
Oavsett om man har barn eller inte så ska man väl dela på hushållssysslorna även om kvinnan som är hemma kanske kan göra en större del av allt?!?

Såna saker får mig att fundera hur det kommer bli när grodan väl kommit.Det blir en omställning med två barn och att sedan ha en make som jobbar 5-skift och inte alltid är hemma så värst mycket innebär att det är jag som kommer få ta största ansvaret med barnen,jag kommer få klara mig mycket själv..både dag som natt..
Jag vet vad jag gett mig in på men jag hoppas man kan få mer hjälp här hemma då och inte att det ska vara lika svårt som nu..

Det är väl sånt här som bla räknas in i medgång och motgång..Vi har lovat varandra att stötta och hjälpas åt,trots allt jobbigt och brist på just hushålls hjälp från min andra hälft vet han att jag är väldigt glad över det vi har och för den han är.Klart jag älskar honom till månen och tillbaks,men ibland,väldigt sällan men ändå ibland..så kommer den där känslan när man bara vill slänga karln på soptippen..och det kan jag säga är ganska ömsesidigt även från honom vissa gånger!

Nu vaknade ungen så dax för lite mat..