Ännu en kväll har kommit och jag har klarat av att lägga grabbarna helt på egen hand.För många är det nog inte speciellt märkvärdigt men för MIG är det en stor grej eftersom att jag haft ångest över det väldigt länge.
När Elias var nykläckt så somnade ju Liam i sin vagn så då kunde man bara spänna fast honom när det var dags att göra E klar.Men nu när L inte använder vagnen nå mer utan man ska ligga med bredvid honom i hans säng tills han somnar så blir ju det hela lite krångligare när man är ensam.
Att E inte äter nå bra om vi inte ligger gör ju också att det blir en tvist eftersom att jag helst lär ligga i sovrummet och det ger L en hel del chanser till hyss.
Men det har iaf gått bra,bättre ikväll än igår.Båda grabbsen sov kl 19.15 så då kunde jag sätta mig och andas ut,ge mig en klapp på axeln och starta diskmaskinen.

För övrigt så har vi fått beviljad utökad tid på dagis för L då vi har det så tufft hemma,eller ja..det är väl jag som har det jobbigt eftersom att det är mig han är på mestadels.Så nu kommer han gå alla dagar 9-14 och sen har han sin lediga vecka som han alltid är ledig.Han behöver få komma in i den nya gruppen på dagis också så det blir nog bra.
Denna utökade tid gäller inte för alltid utan bara under en period så att jag ska hinna vila lite och orka tex helgerna som Mange jobbar och är borta 12timmar i sträck.
Vi ska även delta i familjeverkstaden som ska starta här nere på familjecentralen,blir Mange som kommer gå varje onsdagkväll i 8v.Känns bra att det är han som får gå iväg på sånt och inte alltid jag.
Sen ska vi även få annan hjälp förhoppningsvis..
När jag kom första gången till den vi pratar med så var jag totalt utmattad och orkade inte ens gråta.
Sa upprepade gånger hur misslyckad som mamma jag känner mig och hon sa till svars "Nej Zophia det är du inte,du har valt att ta tag i eran situation för att komma ur den och få hjälp,DET om något bevisar väl att du är en bra förälder och vill din familjs bästa." Det var såklart skönt att höra och inget jag tänkt på men ändå får man den där misslyckade känslan över sig titt som tätt.
Det är bara till att ta en dag i taget och försöka se små ljusglimtar som man kan lägga i sitt lager för att sen ta fram och kunna le åt.

Nu ska jag göra lite te och värma vitlöksbröd.
Karln är väl hemma kring 22.40.

Det var allt.